Projektor för ultrakort avstånd: Speciella projektorer för korta avstånd som är utrustade med ett vidvinkelobjektiv har utvecklats för användning i konferensrum och klassrum. Dessa projektorer används också vanligtvis för interaktiva whiteboards. Dessa projektorer har förmågan att projicera en stor bild från ett mycket kort avstånd. Projektorer med ultrakorta avstånd är mycket populära bland presentatörer eftersom bilden inte skyms när presentatören står framför skärmen. För det andra blir presentatören inte eller bara lite bländad av projektorn. Denna effekt kan ökas med ultrakorta projektorer som projicerar en motsvarande stor bild från ett avstånd på bara några centimeter.
ANSI Lumen
Det finns olika mätmetoder för ljusstyrkan hos strålkastare och projektorer, vilket resulterar i olika värden. Beroende på standard och metod tas hänsyn till faktorer som mätmiljö, ljuskälla och projektion. Detta resulterar i enhetsnamn som ANSI-lumen, ISO-lumen eller LED-lumen, som inte är direkt jämförbara med varandra.
ANSI-lumen: Det mest använda och standardiserade måttet på ljusstyrkan hos projektorer. Det bygger på fasta specifikationer för mätmiljön och möjliggör exakta jämförelsevärden.
ISO-lumen: (ca 0,99 ANSI-lumen) En alternativ standardmätning enligt ISO-standarden, som fungerar på liknande sätt som ANSI-lumen. Det är oftast bara något lägre, ca 0,99 ANSI-lumen motsvarar 1 ISO-lumen.
LED-lumen: (ca 1,3-2,4 ANSI-lumen) En ljusstyrkesspecifikation som används specifikt för LED-projektorer. Den är ofta högre än ANSI-lumen eftersom inga standardiserade mätstandarder används. Faktorn ligger mellan 1,3 och 2,4 jämfört med ANSI-lumen.
CVIA-lumen: (ca 1,8-2,5 ANSI-lumen) En standard som utvecklats specifikt för den kinesiska marknaden. Den tar hänsyn till ytterligare kriterier som t.ex. systemets totala ljusstyrka. CVIA-lumen motsvarar ungefär 1,8 till 2,5 ANSI-lumen.
Observera att: Våra butiksfilter använder endast ANSI-lumen. För att säkerställa jämförbarhet mellan enheterna konverterar vi andra specifikationer till ANSI-lumen med hjälp av medelvärden.
Upplösning
Resolution: En projektors upplösning är det maximala antalet bildpunkter (pixlar) som en projektor kan visa med hjälp av sin naturliga teknik, dvs. utan konvertering eller beskärning av bilden. Den ursprungliga upplösningen är det antal pixlar som en projektor fysiskt har för att visa bilden. En projektor interpolerar vanligtvis en upplösning när den tar emot en bildsignal med en högre upplösning än den ursprungliga. Om så är fallet kan det finnas en brist på detaljer i bilden eller en allmän oskärpa i den visade bilden. Om en projektor tar emot en bildsignal med en lägre upplösning än den ursprungliga, interpolerar den också, den skalar upp bilden till den ursprungliga upplösningen, beräknar motsvarande ytterligare pixlar, om möjligt utan att ändra bildinformationen. Nackdelen är att även om bilden visas större än den matade bilden, kan de ursprungliga enskilda pixlarna bli mycket mer synliga när de multipliceras av konverteringen.
4K: 4K avser upplösningen 3840 x 2160 eller Ultra High Definition Television (UHDTV). Denna upplösning motsvarar 4 gånger upplösningen för Full HD. För att spela in filmer med den här upplösningen behövs särskilda kameror som kan spela in med cirka 8 megapixel (4K).
Full HD: Termen Full HD används för att beskriva enheter som fysiskt kan visa eller ge ut HDTV-signaler i full storlek (1920 x 1080 pixlar).
1080p: 1080p är specifikationen för de vertikala bildlinjerna. Den hänvisar bland annat till upplösningen 1920 x 1080. "p" betyder i det här fallet fullramar, vilket innebär att alla bildrader visas samtidigt.
1080i: 1080i är specifikationen för de vertikala bildlinjerna. I det här fallet betyder "i" fält. Den här signalen visas vanligtvis interpolerad (t.ex. på enheter med en HDready-upplösning på 1280 x 720). Interpolationen lägger digitalt till pixlar, men ger också en lätt oskärpa. Vid 1080p-uppspelning används däremot hela ramar.
Ingångar
HDMI: Digital anslutning för överföring av bild och ljud. Nödvändigt för högupplöst bildkvalitet (HDTV). Eftersom HDMI 1.4 (High Speed) är lämplig för överföring av 3D-innehåll i Full HD. För högupplöst bildkvalitet i UHD, 4K eller HDR är anslutning via HDMI 2.0a eller högre lämplig. HDMI 2.1 eller högre bör användas från 120 Hz uppdateringsfrekvens i 4K.
VGA: VGA-kontakten är en 15-stiftskontakt för analog bildöverföring. Den kallas också DSub15 och finns ofta på bärbara datorer och PC:s. Jämfört med andra analoga anslutningar ger den en bra bildkvalitet. Den kan skruvas fast på in- eller utmatningsenheten och kan anpassas till YUV med en lämplig konfiguration.
DisplayPort: DisplayPort-anslutningen är en VESA-standardiserad anslutning för överföring av bild- och ljuddata. Förutom HDCP-kryptering stöds även DPCP. På grund av sin kompakta storlek används anslutningen oftast i bärbara datorer. En extra liten variant är MiniDisplayPort, som används särskilt i Apple-enheter.
DVI: DVI (Digital Visual Interface) är ett gränssnitt för överföring av videodata. Endast analoga signaler kan överföras via DVi-A, endast digitala signaler via DVI-D och båda typerna av signaler via DVI-I.
USB: USB (Universal Serial Bus) används för att styra och hantera projektorn (USB-B). Med vissa affärsenheter kan kontorets filer och bilder också presenteras direkt med ett USB-minne eller en mus kan anslutas via USB-ingången (USB-A).
Toslink: Toslink-anslutningen är en optisk signalanslutning som fungerar med optiska fibrer. Den används för digital överföring av ljudsignaler. Den optiska konstruktionen ger en lägre känslighet för störningar från yttre magnetisk och elektrisk påverkan. Anslutningen används främst för DVD-/Blu-ray-spelare och jämförbara enheter i anslutning till en AV-mottagare, om dessa arbetar med dts- eller Dolby Digital-signaler.
YUV: YUV-anslutningen, även kallad Y Cb/Pb Cr/Pr eller komponentanslutning, är en analog videoanslutning med tre kanaler (ljusintensitet och två färgkanaler). Kvalitativt sett är det den bästa analoga videoförbindelsen.
Komponentkabel: YUV-kontakten överför analoga signaler via tre kablar (Y=svart och vitt UV=färger). YUV används för att överföra HDTV och är kompatibel med till exempel Cinch.
S-Video: S-Video-anslutningen kallas också S-VHS- eller Hosiden-anslutning. Jämfört med Cinch-videoanslutningen fungerar den med två kanaler (ljusstyrka/färg). När det gäller kvalitet är den något bättre än Cinch-videoanslutningen, men det finns också begränsningar. Dessa kan förklaras av signalens känslighet, som till exempel återspeglas i bildförvrängningar.
Cinch: Cinch-videoanslutningen kallas också kompositanslutning. För att göra det lättare att känna igen den är den vanligtvis klädd i gult. Eftersom överföringen endast sker via en kanal är bildkvaliteten låg.
D-Sub15: VGA-kontakten är en 15-stiftskontakt för analog bildöverföring. Den kallas också DSub15 och finns ofta på bärbara datorer och PC:s. Jämfört med de andra analoga kontakterna ger den en bra bildkvalitet. Den kan skruvas fast på in- eller utmatningsenheten och kan anpassas till YUV med en lämplig konfiguration.
RS232: RS232-gränssnittet kan användas för att styra eller hantera projektorn.
Mini Jack: Med en enpolig minikontakt kan monoljudssignaler överföras, med en tvåpolig stereoljudssignal och med en trepolig stereoljudssignal och bilddata kan bilddata överföras.
Scart: Scart är en kontakt som kan användas för att överföra analoga ljud- och videosignaler. Den är kompatibel med andra analoga anslutningar som RCA eller S-Video.
ARC: Ljudreturkanalen, även kallad ARC eller audio return channel, infördes med HDMI version 1.4 för att minska mängden kablage mellan HDMI-komponenter. Ljudreturkanalen går via den befintliga HDMI-kabeln. Därför behöver en extra kabel för ljudet inte längre anslutas. Båda enheterna måste dock ha stöd för ARC. Alla ljudfilformat som också överförs via SPDIF-gränssnittet kan överföras via ljudreturkanalen. Dessa inkluderar Dolby Digital, Digital Theatre Sound och PCM-ljud. Till exempel kan en anslutning mellan en TV (inklusive mottagare) och en AV-mottagare ske via en HDMI-kabel. Ljudet från TV:n återges via HDMI-kabeln. Tidigare krävdes ytterligare en digital kabel (koaxial eller Tos-Link) för ljudsignalerna.
